Like this:

Jag skriver varje månad en ledare, som kan vara i form av en krönika, en samhällskritisk betraktelse, en reflektion eller något jag brinner för:

Tufft och utmanande av en entreprenör –  14  JUNI 2009 - Jag reflekterar och imponeras – SAAB och framtiden?

2 år senare – en katastrof. Tänk så fel jag trodde. Men vad hände? – Var det Girigheten som tog över och fällde? Den dolda girigheten.

Och ändå tror jag på SAAB även idag i september 2011. Känner mig ganska ensam.

Någon ville satsa, någon ville utmana, någon ville utveckla och hela Sverige svarade och tyckte. Det Koenigsegg & co gjorde, var en utmaning av hela det traditionella industrisverige. Härligt med entreprenörskap som skakar om hela etablissemanget kände jag då. Och jag trodde att detta kunde detta bli en positiv smitta på alla andra som inte vågar men som vill och kan och som har massor av entreprenörsceller som är outvecklade?

Jag trodde faktiskt att SAAB hade en chans att överleva.

Ett litet Koeningsegg som skulle kunna ge SAAB trovärdigheten tillbaka – teknologiskt och innovativt långt framme i den exklusiva handgjorda tillverkningsprocessen kombinerat med SAABs supermoderna och helautomatiska produktions- och utvecklingsteknik. Det var ju precis detta SAAB behövde! Och till detta brinnande entreprenörer som kunde städa på tjänstemannasidan och på rätt sätt ta tillvara den tekniska kunskap som redan fanns utvecklad. Och en personal som älskade sitt SAAB och var duktiga bilbyggare och monterare. Efter många år som ensamutvecklare och sen GM med sitt volymtänk som inte lyckades, kunde SAAB ha blivit ett varumärke som sticker ut, en design som visar glädje och ordentligt  sätter lilla Sverige på kartan igen.

Finansiellt – kunde de greja detta?  Jag trodde det. Norska oljemiljoner, amerikanska finansiärer, världsbankspengar, statliga pengar mm. Visst självklart skulle det komma att gå.

Jag sa Woov!

Men se vad som hände sen. Nu står SAAB nästan. Nu är pengarna slut. Nu går de på knäna. Men ändå …. tror jag fortfarande på SAAB.